Time Line på gång

Iiiiihhhhh. Har funderat och tänkt och funderat och tänkt. Plötsligt tar det sig uttryck i bilder framför ögonen. Scener jag bara inte kan vara utan.
Tyvärr är jag själv hemma med barnen och arbetsron infinner sig inte. Men jag har grundat: Förberett excelmallen, skapat hela persongalleriet. Väntar bara på tid att få sätta mig ner med en time line per person, för att se vad som händer och när de olika personerna i galleriet ska mötas.

Nystart

Fan också. Det kliar i fingrarna. Jag vill skriva. Tankarna mal, men historien är alltför oformbar. Än.

Andra kapitlet färdigt

Nu är det färdigt. Det andra kapitlet som egentligen inte ska ligga som nummer 2. Det blev bra. Nu ska jag fundera på fortsättningen.

Vincent-spåret får inte kallna

Jag tänkte att det var lika bra att fortsätta, när ångan är uppe. Så jag ska försöka påbörja andra kapitlet. Det kommer dock inte att vara kapitel nr 2 i den färdiga romanen, utan komma lite senare i handlingen. Men eftersom jag redan är inne på Vincent-spåret så fortsätter jag.

Long time no see´n

Det var länge sedan sist. Tankarna har funnits här hela tiden. BOKEN, eller snarare böckerna, eftersom jag håller på med två stycken. En för vuxna och en för sönerna. Men idag, för bara en timma sedan blev jag färdig med första kapitlet. Nu har jag en start som jag känner för. Nu kör jag.

Det flyter

Åh vad härligt. Det flyter. Jag har gjort ett lappkast och håller på med min ANDRA roman, den som är en äventyrsroman till barn. Anledningen är att den inte behöver lika mycket research utan jag har redan kommit igång med skrivarfasen.
Det flyter på fint.

Nu måste jag pausa, hjälpa mannen med maten, kolla på melodifestivalen och natta barn. Sedan åker nog datorn fram igen. Då ska jag läsa igenom det jag har skrivit hittills, notera förändringar i synopsisen och vidareutveckla den tidigare synopsisen.

Härligt.

Ps. Ni skulle se mig, jag har faktiskt hörselskydd på mig eftersom maken och sönerna spelar The Levellers på alldeles för hög volym.

Att komma i skrivform

Hur gör jag för att komma i skrivmode?

Jag har funderat fram och tillbaka. Har kommit på att följande metod är för mig den bästa. Får mig att fokusera, landa, både i sinnet och i andningen.


Jag börjar med att bläddra lite i en tidning, dricka lite vatten och bara vara.
Sedan sätter jag på tai chi-musik. Eventuellt tar jag t o m ett träningspass på 10 minuter.

Slutligen måste arbetsplatsen kännas inbjudande och trivsam, som idag:


Och när jag väl sätter mig, börjar jag med en enkel punktlista på vad jag vill få ut av stunden. Idag handlar det om att justera ett par scener i boken.

Jag vill, jag vill, jag vill ju.

Det var länge sedan jag skrev någonting. Det riktigt kliar i fingrarna att få sätta fart. Jag orkar bara inte hålla fokus tillräckligt länge. Ska se till att få lite egen tid av mannen i närtid. Då ska det bli skriva av.

Miljöer

Nu är det dags att skapa och i detalj beskriva de interna och externa miljöer som kommer att användas i romanen. När jag har gjort det kommer romanens text mycket enklare att flyta fram eftersom jag inte behöver stanna upp och fundera över några detaljer i miljöerna som skildras.

Det viktiga är att de miljöer som används som bakgrund till historien kan förstärka sinnesstämningar och personernas karaktärer, inte bara verka som en kuliss. Miljön ska tillföra romanen en ytterligare dimension.

Det är viktigt att inte blanda ihop scen och miljö i detta skede. Miljöerna kan för tillfället beskrivas kliniskt, objektivt. Scenerna använder sig senare av miljöerna.

Jag har definierat tretton miljöer; både interiört och exteriört, som måste beskrivas. Några av dem måste vara väldigt detaljerade, andra räcker det med att definiera exteriör och kanske enstaka rum som jag redan nu vet att handlingen ska utspelas i.

Jag startar med de viktigaste, de som jag redan har bilder på i huvudet. Jag hoppas att de kan föda fram fler bilder till de miljöer som jag är lite tveksam till.

Note to myself: Läsa ett exempel på miljöbeskrivning från Elisabeth George:s ”Skriv på!”.

Klar med Stig

Stig är klar och heter numera Hasse.
Äntligen har polletten trillat ner, även när det gäller honom. Precis som med Vilhelm/Vincent var ett namnbyte nödvändigt för att jag skulle se honom som person.